Om Klimatkalkylen

I de tidiga skedena av stadsbyggnadsprocessen fattas beslut som har stor inverkan på det framtida utbyggandets klimatutsläpp. För att möjliggöra en klimatsmart stadsplanering är det avgörande att så tidigt som möjligt kunna bedöma planers klimateffekter och proaktivt undersöka hur olika strategier och åtgärder kan bidra till att minska utsläppen.

Webbverktyget Klimatkalkylen har utvecklats för att ge planerare ett kraftfullt stöd i detta arbete. Verktyget gör det möjligt att beräkna klimatpåverkan från planer redan på översiktsplanenivå och vidare fram till antagna detaljplaner. Med Klimatkalkylen kan du bland annat få svar på frågor som: Vilka lägen är mest klimateffektiva att bygga i? Vilket planalternativ ger minst klimatutsläpp? Hur stora minskningar i klimatutsläpp kan en viss strategi eller åtgärd leda till? Och hur står sig en viss plan i jämförelse med ett ”business as usual-scenario” eller ett framtaget målvärde?

Klimatkalkylen är resultatet av ett nära samarbete mellan stadsbyggnadskonsulterna Spacescape och IVL Svenska Miljöinstitutet.

Klimatkalkylen beräknar klimatutsläpp i ton Co2e från förändrad markanvändning, bygg-anläggning och persontransporter med bil

Det finns idag ingen nationell eller internationell standard för vilka systemgränser som ska användas för att beräkna en plans samlade klimatutsläpp. Inte minst för att frågan är betydligt mer komplex än när det kommer till den enskilda byggnaden eller anläggningen där det idag finns ett stort antal standarder, certifieringssystem och verktyg. Som utgångspunkt för Klimatkalkylens systemgränser har Boverkets rapport ”Behov av verktyg för att mäta planers klimatpåverkan” från 2021 använts. Vid sidan av bygg- och anläggningssektorn lyfter Boverket behovet av att beräkna den fysiska planeringens betydelse för klimatutsläpp från förändrad markanvändning och persontransporter. Inte minst då klimatutsläppen inom dessa utsläppsektorer både påverkas av det vidare utbyggandets volym, lokalisering och tidsperiod samt står för en ansenlig del av Sveriges totala klimatutsläpp.

Vad gäller klimatutsläpp från bygg- och anläggningssektorn har den fysiska planeringen stor rådighet över vad som byggs, hur mycket och när. Däremot är kommunernas rådighet kring val av byggmaterial - som i sig har mycket stor betydelse för de totala klimatutsläppen - betydligt mer begränsad. För att ge mer anpassade och trovärdiga klimatutsläppsberäkningar och även ge underlag för vidare dialog med övriga byggaktörer kan användaren ändå välja mellan olika typer av byggnadskonstruktioner, energiprestanda och energislag för de enskilda byggnaderna.

Även när det kommer till verktygets systemgränser i tid har vi valt att följa Boverkets rekommendationer i ”Behov av verktyg för att mäta planers klimatpåverkan” och fokuserat på de klimatutsläpp och upptag som sker fram till 2050. Anledningen till att vi valt 2050 är flera. Det är klimatutsläppen fram till 2050 som behöver minska i linje med Parisavtalet för att vi ska ha en chans att inte överskrida en temperaturökning på 1,5 grader. 2050 utgör dessutom en vanlig planeringshorisont för svenska översiktsplaner och med en längre tidsperiod än så skulle dessutom osäkerheterna i klimatutsläppsberäkningsmodell bli betydligt större.

Ett enkelt och användarvänligt gränssnitt

Vid utvecklingen av verktyget som skett i nära dialog med svenska kommuner har stor vikt lagts vid användarvänligheten. Med hjälp av avancerad teknologi importerar du enkelt din plankarta i GIS-format och kompletterar sedan med plandata antingen direkt i webbplattformen eller via en nedladdningsbar Excelmall som du fyllt i i förväg. Om du inte har tillgång till vissa plandata kan i stället förinställda schablondata användas. Allt för att verktyget ska kunna användas i både tidiga skeden av översiktsplaneringen och i övergången till att mer avancerade verktyg används i projekteringsskedet.

Efter att du importerat plandatan beräknas sedan planens klimatutsläpp totalt i koldioxidekvivalenter ton (CO2e) fram till 2050 (eller valfritt målår) och fördelat per BTA, per person, brutto, netto, territoriellt, globalt, år för år och i olika utsläppsektorer och detaljkategorier.

I nästa steg kan du använda webbplattformens tips på åtgärder och vidare undersöka hur olika förändringar skulle kunna bidra till framtida minskad klimatpåverkan. Tipsen har sin grund i IPCC:s rapport ”Mitigation Of Climate Change” från 2022 och uppdateras kontinuerligt utifrån ny forskning och goda exempel på klimatsmart stadsplanering.

För mer information om verktyget, ladda ner vår användarmanual (endast för inloggade användare).